Thailand, here I come!







H
A

D
E
T

B
Ä
S
T








Thailand imorgon dåh. That´s nice.
Man kan säga som så att veckan har gått hyvsat fort,
med tanke på Thailandresan. Åker hemmifrån 10:00
och säger innan detta hej då till Malin som tagit ledigt
från skolan en lektion bara för min skull. Puss på henne
och på alla er andra som jag kommer sakna, under 
hela februari månad. Ni får ta och skicka mail vett jah!
Jag vill ju veta litegranna om re: store och konfirmations
mötena, med mera.  Men nu ska vi vist ta och mysa till det
med lite film här hemma. Så HEJ DÅ


Fyra kilo godis.





Konfirmations möte tillsammans med alla föräldrarna. Trevlans, trevlan säger man.
Fikade, umgicks, lekte, busade och sjöng tillsammans, och ooh så mysigt det
var att se alla såhär innan Thailandresan. Vist var det trist att åka, men ganska
roligt när vi väl satt i bilen jag, malin och päronen. Vi stannade på konsum och
köpte fyra kilo godis. Jag kommer komma tillbaka som en bajsbrun tjockis, sa jag
lite roat. Ja, som en negerboll helt enkelt. DET är vad JAG kallar humor!
Puss på allihoppa, ses om en månad!


Det vackraste

Det var en mycket kall kväll i Januari månad. Under den mörkgrå himlen fanns inte mycket att se i den dystra dimman som lagt sig som ett täcke över de kritvita åkrarna och de mycket ljupa skogarna där utanför. Hanna kände obehaget växa inom sig där hon stod och tittade upp mot den stora och mycket dystra månen som stirrade tillbaka på henne där hon stod i den lilla stugan mitt ute i skogen, men skakade snabbt av sig känslan att vara liten och obetydlig när hon plötsligt höde steg bakom sig.

Hanna kännde hur det pirrade till i magen, men inte av rädsla. Hon kände hans andetag i nacken och slöt ögonen, lät honom kyssa den och lägga sina armar om henne. Hon var så  lycklig. Just där i hans famn var hon som lyckligast och hon ville att detta skulle vara för evigt. Där stod de i vad som kändes som en evighet. 

Men plötsligt hördes ett tjut inifrån det lilla köket intill. Maten var färdig. Hanna lutade sig tillbaka och bara tittade in i  Robins ögon en lång stund. In i hans otroligt vackra ögon, med den fasta och ljupa blicken, innan det att hon lät honom gå och göra färdigt maten. Han gav henne en lätt kyss på pannan innan det att han fortsatte bort mot köket. Hanna stod länge kvar, helt omtumlad, men gick sedan och satte sig framför den sprakande brasan. Hon lät blicken glida över rumet, över väggarna där ljusslingor från lågorna dansade, på den stora vita byrån med alla vackra fotoramarna. På den blommiga soffan som stod bakom henne framför brasan och förbi ytterdörren, innan hon saktade in blicken vid köket. Där fanns en fönsterliknande glipa mellan det lilla vardagsrummet och köket, och genom detta såg hon hur Robin arbetade med maten. Hennes blick gick mellan hans ögon och hans läppar och fastnade sedan där. Så satt hon som hypnotiserad en lång stund innan hon fortsatte att se sig om, på brasan och sedan till sist ut och upp mot himlen där månen fortfarande vakade över dom. Som ett öga som stint  stirrade ner på henne. Hon rös till.

Snart var maten klar och Robin kom ut med den och satte sig tätt intill henne i soffan. Där fanns ingen tv, men det behövdes knappast när Robin fanns i närheten. Han var så underbar och vacker. När de ätit färdigt gick Hanna ut i köket och diskade medans Robin tände lite värmeljus. Det hade blivit mycket mörkare ute nu. Hanna kom tillbaka och fann Robin sittandes i soffan. Han ser på henne. Utan att säga något går hon fram och sätter sig i hans knä, tar bort luggen ur hans panna och kysser honom. Han lägger snabbt armarna om henne och lägger sina stora varma händer på hennes rygg. "Hanna,  jag älskar dig." hör hon honom viska med den ömmaste stämma. "Robin, jag älskar dig också."

Halleluja, bönesvar.

Ja må hon leva, ja må hon leva.. Klockan var halv tolv när de kom insmygande i rummet. Hallå? Det är den 10 Januari om ni inte viste det? Jag fyller år den 5 mars. Härligt. Snacka om blåsta föräldrar var det första jag tänkte, men när de sjungit färdigt och plockat fram det ganska stora paketet bestämde jag mig för att inget säga.

Mamma och pappa hade varit inne på MediaMarkt och köpt denna idag då de tyckte att det var lite för fräckt att ge mig kameran efter det att vi varit i thailand. Haha, smart tänkt. Dom kanske inte är så blåsta ändå. (;

Fördommar.



Talade om fördommar i skolan idag. Det var mycket intressant. Att plötsligt öppna sina ögon, som man var så rädd för att göra just för att se allt detta som vi gjord med våran värld. Jag gjorde det idag, och såg allt det hemska. Men även det så underbart vackra som även finns där. Anar att världen skulle må mycket bättre om alla bara vågade, vågade öppna sina ögon och se, se allt det hemska som faktiskt pågår. Usch. Men som sagt får man inte heller glömman vad vi jobbar för. Den vackra värd som Gud givit oss. Den som var och även en dag kan bli lika vacker. Lika ståtlig. ♥

Tapetsering pågår.

Rätt kul är det ändå. Att fixa till allt litegranna alltså. Ibland kan det bara kännas så meningslöst att ha reda på saker och ting, varför bry sig? Det är nog därför jag låtit både bloggen och mitt liv vara lite huller om buller aktigt ett tag. Men idag var dagen jag vaknade på rätt sida för att fixa till allt detta, jag lovar att jag så fort jag vaknade imorse började med att bädda sängen och blocka upp allt skit från golvet. Och sedan var det ju min mycket trista och helt snövita blogg som var tvungen att få ett litet lyft. Och så nu är det efter en lång dag klart. :) Jo vist finns lite kvar att göra kanske, så småning om. 
Men vad tycks, om tapetarna?


Årets upplevelse.

Bjärka. Årets höjdpunkt helt klart, med nästan en hel veckas bus, badande, mys, alla underbara samlingar i cirkustältet, allt volleyboll spelande på stranden, "nattvandringen", allt slappande på bryggan, allt köpande av mer, alla turneringar och sist men inte mins alla dagar utan skor. Klart man inte går i skor en sådan härlig vecka som det faktiskt var med "inte ett moln så långt ögat kunde nå". Trevlans var det.

Och så var det ju allt nytt folk man lärde känna. Ska bli trevligt att få träffa alla igen i sommar! Och man får hoppas att vi har lika tur med vädret i år. Det regnade kanske 2 gånger, och de båda två gångerna var det möte i cirkus teltet. Anars var det nästan jobbigt på mornarna då det var så varmt. Det var bara att slita av sig sovsäcken. Haha. ♥