Stockholm's cold but I’ve been told I was born to endure this kind of weather.

Det var en kort period förra sommaren som jag hade en liten musiktorka. Lyssnade på samma låtar om och om igen tills jag nästan spydde på dem. Lite desperat gick jag därför in på vaxkupan en eftermiddag och köpte första skiva jag såg. First Aid Kit, Lion's roar. Och vilken fullträff sedan! Lyssnade på den sommaren ut, nu har den legat på hyllan ett tag, men imorse var det dags att ta fram den igen. La över skivan på min ipod, så idag satt jag och drömde mig bort med First Aid Kit i lurarna på bussresan hem från skolan.
 
 First Aid Kit - Emmylou.
 
 First Aid Kit - Blue.
 
Det är kul å se att ni bara blir fler och fler som tittar in här hos mig! Jätteroligt att ni är så många som kommenterar!
 

Från en fin vän.

För två veckor sen fick jag ett sms från en fin vän. Med tröstande ord fick jag också tre bibelord.
Ord som bär under svåra stunder.
 
"Men han svarade: Min nåd är allt du behöver.
Ja, i svagheten blir kraften störst.
Därför vill jag helst skryta med min svaghet,
så att Kristi kraft kan omsluta mig.
Jag gläds åt svaghet, förolämpningar, svårigheter,
förföljelser och nöd när det är för Kristi skull.
Ty när jag är svag, då är jag stark."
- 2 Kor 12:9-10
 
"Var inte rädd, jag är med dig.
Ängslas inte, jag är din Gud.
Jag ger dig styrka och hjälper dig,
stöder och räddar dig med min hand."
- Jesaja 41:10
 
"Gråtande kommer de,
men jag tröstar dem och leder dem.
På en jämn väg där de inte snavar
för jag dem till strömmande vatten."
- Jeremia 31:9
 

Be my friend, hold me. Wrap me up, unfold me. I am small, I'm needy. Warm me up and breathe me.

 
Sitter och funderar. Det finns nämligen en hel del att fundera över, nu när jag inte känner att jag vet så mycket om- eller alls har koll på någonting längre. Jag har alltid vetat om vad jag vill, haft koll. Haft en liten tanke med framtiden och så vidare. Nu står jag här, tom på tankar. Tom på planer. Det känns som att jag har tappat bort mig någonstans på vägen.

How I love to be around this particular place I found. So full of life and possibly the most positive fields of energy.

Idag har varit en bra dag. Till och från skolan gick jag med ett stort leende på läpparna, med blicken upp mot skyn. Att (med slutna ögon) känna solen smeka ens ansikte, det måste nog ändå vara det absolut mest underbara som finns. Och att samtidigt höra fåglarna kvittra högt där uppe bland trädkronorna.
 
 
På bussen påväg hem satt jag och läste (to kill a mockingbird). I ögonvrån såg jag solen, och för en sekund glömde jag att det är vinter. Fick den där underbara sommarkänslan i magen, men den dog snabbt ut när jag tittade ut på de snötäckta åkrarna som låg där utanför. Nu vill jag ha sommar.

frukost på sängen.

 
Studiedag. Gick upp nio, rostade två mackor, plockade fram en bricka och tog med mig min frukost till sängen. Nu ligger jag här, lyssnar på musik och räknar matematik.

too many years have passed me by.

Lite musik som jag lyssnar på numera.
 
U.S. Royalty - Equestrian.
 
City & Colour - Sleeping Sickness.
 
 
 
James Vincent McMorrow - We Dont Eat.
 

Mix & Match.

Idag har jag bytt lakan, påslakan och örngott i min säng, genast blev mitt rum lite ljusare.
 


Imorgon är det måndag. Inte jättesugen på att börja skolan igen måste jag säga. Har varit så skönt med ledighet! Har hunnit med massvis med saker som jag aldrig har tid till annars. Mina mornar har jag startat med att ligga kvar i sängen någon timma och bara tittat ut genom fönstret, mest bara för att jag har haft tid. Jag har målat en hel del, tittat på film och serien vänner. Jag har även bowlat, spelat badminton och åkt pulka med min familj (Ja, det var ju ändå sportlov).

Jesus Christ Superstar & hotellfrukost.

Igår förmiddags åkte jag till Stockholm. Spenderade för- & eftermiddagen på scandic, badade bubbelbad och umgicks med min fina familj. Framåt kvällen, närmare bestämt klockan 18:30, fick jag skjuts till Göta Lejon där jag skulle gå och se på rockmusikalen Jesus Christ Superstar. Den var underbar, ååh så underbar.
 



 
Imorse vaknade jag 07:30. Kunde inte somna om så jag låg i min säng, läste To kill a mockingbird & tittade på när soluppgången färgade molnen rosa. Efter frukosten packade vi ihop oss för att åka hem. Tog ett stopp vid Urban Outfitters innan vi lämnade Stockholm. Köpte mig två fina presenter som jag ska få från mamma och pappa om 10 dagar när jag fyller 19.

With wide eyes.

Åkte in till stan och köpte en ram för 25 kronor på myrorna igår. Så nu kan jag sätta upp valen på väggen.
 

Med penna och papper.

Igår kväll klockan tio började det klia lite i mina fingrar. (Det händer ibland, oftast sena kvällar när jag inte vill sova.) Så jag slog mig ner på min vita brudkista vid skrivbordet, rotade fram en blyertspenna, ett sudd och ett block.
 
När jag målar låter jag alltid en film stå och gå i bakgrunden. Så igår lät jag (först) Whip it och (sedan) Braveheart gå under tiden som jag målade. När eftertexterna började rulla på Braveheart, alltså ca 5 timmar senare, var det här resultatet.
 
 
Innan jag börjar måla sitter jag ofta väldigt länge och funderar över vad jag vill göra. Till den här bilden fick jag (ja mycket) inspiration från den här bloggen. Hittade nämligen en fin bild på en val där tidigare i veckan och tänkte att det kunde vara kul att testa att måla en likadan. Det är ju alltid roligt att testa nya saker, dels eftersom man lär sig så mycket på det.
 
Tänkte att jag skulle sätta upp den någonstans i mitt rum, så nu måste jag hitta en fin ram.
 

And there's just one thing that can cool my head.

Hej på er.
 
(Har rotat fram min jordglob ur garderoben och sett till att hitta en plats åt den bredvid min säng.)
 
I fredags gick jag på sportlov, så nu sitter jag här, äter hjärtformade gelégodisar, dricker te och
planerar vad jag ska göra med min lediga vecka. Det jag ser mest fram emot är nog ändå (helt klart)
att gå och titta på Jesus Christ Superstar i Stockholm, vilket jag ska göra på fredag.
Kommer bli awesome.
 

När livet tar en ny riktning.

Tänker att många av er kanske undrar vad som egentligen står på. Jag har funderat över om det är något jag vill dela med mig av och bestämt mig för att ja.
 
Vad som står på är att jag, trots att jag ständigt är omringad av underbara människor, går runt och känner mig ensam. Mer ensam än jag någonsin känt mig. Relationen mellan mig och Dennis har nämligen precis tagit slut. Relationen till den person jag under tre års tid alltid gick till först. Just nu känns det som att inte en enda själ någonsin kommer att kunna riktigt förså, men jag ville ändå att ni skulle veta.
 
Så nu får vi se när jag kommer tillbaka, det blir som sagt när jag orkar igen.

And I was never ever the same again.

Jag vet inte om jag kommer att komma tillbaka hit igen, men kände att det var dags ta bort det där dumma låset.  Har sett till att fixa till det här så att jag har något att komma tillbaka till igen, om jag någon gång skulle känna att jag orkar igen. Just nu känner jag bara att här finns för många fina minnen, fina minnen som jag inte riktigt orkar tänka på än.
 
Five For Fighting - 100 years.