Om att plötsligt stå på egna ben.

Har, lite smått, börjat få iordning på mitt nya rum. Har det väldigt mysigt här i mitt eget lilla krypin. 
Känns fortfarande rätt knäppt dock. Eller, det går nog rätt mycket i vågor. För det mesta känns det inte så mycket alls. Bra förstås! Men jag menar, för det mesta känns det nog som att det bara är tillfälligt, lite som när man åker iväg och sover borta länge men ändå vet att man kommer hem snart igen. Men det kommer ju inte hända.. kommer nog inse det snart. Antagligen få lite hemlängtan. Tur då att de är så familjära här. :)
 

Himla lyxigt det där att flytta in i en lägenhet som redan är inredd så som man vill ha den! De har till och med en persisk matta! Så länge som jag gått och tänkt att jag vill ha en! Dessutom är de båda, Moa och Josefin, väldigt pyssliga av sig, liksom jag! Här kommer jag trivas!
 
Inte visste jag när jag var på besök på luntis att jag snart skulle komma att bo i lägenheten bara en våning upp. 

Kommentarer
Postat av: M

Åh så fint!
Inflyttningsfest? :)

Svar: 15 November! :D Är du hemma då?
alida millard

2013-10-07 @ 16:08:01
URL: http://awali.blogg.se

Kommentera gärna inlägget här:

Vad kan jag kalla dig?:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Vad har du på hjärtat?:

Trackback